Äntligen lite fir

Dagen när jag fyllde år inträffade på en lördag. Taditionen på jobbet bjuder att en champagneflaska ska stå på ens bord när man kommer in på fredan, i år speciellt eftersom alla visste att jag skulle på semester veckan efter. Tyvärr var jag ju sjuk hela veckan innan semestern så jag kunde ju inte få tag i flaskan innan semestern utan litade blint på att jag skulle vara uppmärksammad på dagen när jag återkom. Men näe. Bortglömd. Både på måndag och tisdag och onsdag. Då frågade jag dem som förvarar flaskorna hos sig om det kanske var slut eller om jag kunde få komma ner och hämta en?

Ledsen vart jag!

Nästa fir vi har på jobbet är att bara jämna födelsedagar firas med tårta och paket. Jag då? Som fyllde 50! Hade man fixat nåt fika till mig? Nä! Hela veckan gick men så, på fredagsmorgonen hade (de kvinnliga) kollegorna ordnat med födelsedagsfrukost! Var det för att jag påminde dem under veckan kanske. Jaja fikat var gott och jag blev glad för deras insats. Men nog var det ändå mitt mest ogenuint varma firande jag haft då jag linsom själv fick påkalla uppmärksamheten. 

Fin blombukett och presentkort i Täby C var fina gåvor.

Även en vecka efter är blommorna fina fast har nog inte mångabtimmar kvar i livet.