Vardagsrumsprojekt

Vi köpte ny soffa då den gamla grå började kännas trött. Då kom jag på designidén att istället för att ha den vita tråkiga väggen bakom soffan, som visst piffades upp med olika färger på stora tavlan, så skulle vi måla dit en stor "tavla" istället. 

Så med lite träplankor och färg så drog vi igång.

Klart resultat kväll

Morgon

Före

Även väggen bakom tv:n är målad i samma kulör och vita gamla rangliga tvbänken är utbytt mot en svart (som är tre byråer från Ikea)

Före 

Fint i helgen

Våren kom av sig så i helgen har det varit typ +1° och enstaka snöflingor i luften. Burr burr! 

Tur att det finns vackra saker att se på, tex blommorna utanför Sollentuna C. 

I söndags åt vi god sushi på Itamae i Vallentuna C. 

Till efterrätt blev det gräddfil&rabarberglass från Stenugnsbageriet. En glass de ska tävla i glass-SM med.

AW med lillunge

Resesammanfattning

+ Perfekt att anlända lite sent en dag så att man inte förlorat en hel dag för resandet. 

- Att anlända i knallmörker till okänd plats, skapar ju lite stress i tanken om man kommer hitta fram till hotellet osv.

+ Perfekt längd på resan. En hel dag inne i trånga gränder, över broar över slingriga kanaler, trängas med folk, se och uppleva allt nytt en stad har att erbjuda.

Sen en hel dag ute med båt till mer "luftiga" ställen som helt bröt av stadskänslan. Blev lite som att jag varit på två olika semestrar och det är en bra känsla. Kände mig ganska "mätt" på staden efter dessa dagar, hade nog inte kunnat uppleva så mycket mer nytt.

- Finns iget. 

+ Vi kom perfekt tid på året. Svensk sommarvärme med sol och blå himmel. De 23-25° vi hade kändes lagom, hade det varit varmare hade jag nog svimmat där i gränderna. 

- Myggen.

+ Prisvärt att åka kommunala båten från flygplatsen, 15 eur enkel resa. Och sen dagskort för åkning av båt&buss 25 euro.

- Dyr euro, ca 12,20 sek. En läsk 2,50 eur. En spaghetti carbonara 17 eur. 

+ Aperol spritz kostade mellan 4-6 eur.

- De bjuder inte på aperitivo (oliver, chips, smörgåsar, kallskuret) när man dricker drinkar så som på barerna i Rom och Milano.

Mina finaste köp:

Skor jag letat efter hemma men där min storlek varit omöjlig att få tag i. 69,99 eur.

En tax i Muranoglas. Får vara en symbol för vårt Sällskapsresan-liknande scen när Berra&Robban till slut hittar Pepes bodega precis vid hotellet. L såg taxen i ett skyltfönster, sa Ooh en perfekt present till en jag känner en sån måste vi köpa sen. Men efter just den gången sågs aldrig taxen igen, hur många butiker vi än letade i. Och nej, vi hittade ju såklart inte tillbaka till den första. Men så, sista dagen precis innan vi skulle åka hemåt gick vi in i en butik precis vid hotellet vi liksom inte lagt märke till innan. Och där stog dom, taxarna! 

Hon köpte sin present, jag köpte en hem som minne.

25 eur

Sista dagen

Allt gott har ett slut sägs det, så även vår resa. Kl 9.30 klev vi ut från rummet för en frukost på torget nära hotellet. Sen strosade vi runt lite planlöst och liksom tog farväl, tog de sista fotona, handlade det sista, drack sista drickat, åt sista lunchen. När vi satt och åt kom en procession med människor i nåntyp av dräkter gåendes med trummor, det kändes som ett pampigt farväl. 

Kallar fotot Pissigt väder på Arlanda genom flygplansfönster

Andra dagen

Efter morgonens besök på Markusplatsen tog vi en snabb dusch innan vi hoppade på en av de kommunala båtarna för färd mot Burano, ca 1,5h bort. 

Efter en liten solning på gräsmattan vid vattnet gick vi tillbaka till båtplatsen för färd hemåt.

Men vi fick feeling och hoppade av båten på Lido, pch där tog vi en buss (jättekort bit men det kunde ju inte vi veta) till en strand där vi badade bleka vinterfötter i havet, och plockade snäckor, innan vi satte oss på en beach-club och åt lunch. Världens underbaraste känsla, typ som om vi lyckats få ihop två semestrar i en. 

Hemfärd i skymningen, oerhört vackert ljus. L fick för sig att gå upp i tornet på Markusplatsen men jag valde att stanna kvar nere på marken, det gjorde mig inget för jag älskar ju att glo på folk.

Det larviga var att hon glömde att fråga personalen i tornet om det var trappor eller hiss. För hiss var det, och då hade ju jag definitivt orkat följa med upp. Jaja.. då har jag något kvar att göra om jag kommer till Venedig igen.